Kastration

Katt

Vi rekommenderar kirurgisk kastration av alla katter, i synnerhet utekatter, som inte ska användas för avel. För honkatter finns kemisk kastration i form av p-piller som alternativ. Nackdelarna med p-piller kan vara en något ökad risk för juvertumörer och varig livmoderinflammation samt själva medicineringen som innebär att en tablett ska ges i munnen varje vecka så länge man vill undvika dräktighet. Om en tablett missas kan katten bli dräktig.

För såväl inne- som utekatten innebär kastrationen ett lugnare liv för både katt och ägare, ffa under brunstperioden. Benägenheten att komma i slagsmål, att rymma hemifrån eller fördrivas av dominant katt och därmed riskera att förolyckas i trafiken, minskar hos kastrerade katter.

Att man låter kastrera sin katt innebär också att man bidrar till att minska antalet oönskade kattungar. Att minska antalet oplanerade kullar med kattungar bidrar i sin tur till att minska antalet ”sommarkatter” och därmed till att höja kattens status som sällskapsdjur.

Kastration av såväl han- som honkatt sker under allmän narkos. Smärtlindring ges till katten. Katten är trött vid hemgång och kan vara påverkad av narkosen upp till ett dygn eller mer efter operation. Vi syr hudsåret hos honkatter med självupplösande stygn som inte behöver tas bort. En halskrage för att undvika sårslickning kan behövas under sårläkningsperioden på ca 10 dagar.

Vi rekommenderar allmänt att man låter kastrera, ID-märka och vaccinera sin katt.

Hund

Kastration utan medicinsk orsak är tillåtet i Sverige och blir allt vanligare ffa hos hanhundar.

Hanhundar

Vanliga orsaker till att djurägare vill kastrera sin hanhund är att man vill få bort oönskade beteenden som t ex att den blir stressad och kanske rymmer eller urinmarkerar ofta då tikar löper i omgivningen, att den är översexuell eller att den är aggressiv mot andra hanhundar. Effekten av kastrationen är inte omedelbar, det kan ta veckor till månader innan man ser slutresultatet av kastrationen.

Kastration vid 10-12 månaders ålder är lämpligt. Allmänt kan man säga att ju förr en handhund kastreras desto större är chansen att ett oönskat beteende klingar av och upphör.
Kirurgisk kastration av hanhund sker efter att hunden fått lugnande medel och lokalbedövning eller under allmän narkos. Smärtstillande behandling ges före och efter operationen. Hudsåret sys med självupplösande stygn som inte behöver tas bort. Under hela sårläkningstiden, dag som natt, ska hunden ha en plastkrage som når förbi nosen och som hindrar den från att slicka/bita på såret.

Ett alternativ till kirurgi är kemisk kastration då man via injektion av ett hormonchip under nackhuden tillfälligt (sex eller tolv månader) tar bort både könsdrift och spermieproduktion. Om kemisk kastration har god effekt kan kirurgisk kastration rekommenderas.

Tikar

Kirurgisk kastration är lämpligt hos tikar med kraftig skendräktighet som kan vara mycket stressande efter löpning. Kastration av tiken minskar även kraftigt risken för juvertumörer och tar bort risken för varig livmoderinflammation som är ett av den medelålders/äldre tikens vanligaste problem. Hos några procent av kastrerade tikar ses biverkningar som tjockare underull och/eller inkontinens (läcker urin). Inkontinens kan dock behandlas medicinskt med gott resultat.